Frågor & Svar

 

Vad är egentligen antroposofi?

I centrum för all antroposofisk verksamhet står människan, hennes fria utvecklingsmöjligheter och hennes förmåga att ta ansvar för både sig själv, samhället och miljön. Antroposofi handlar om människans växande. Pedagogiken i Waldorfskolorna respekterar just den växande människan i barnet, det ekologiska kretsloppsjordbruket tar ansvar för både hälsosamma produkter och miljön, det omfattande arbetet med funktionshindrade barn och vuxna präglas av respekt för människors lika värde och utvecklingsmöjligheter, antroposofisk vård eftersträvar en läkning i hela människan, etisk ekonomi och sociala gestaltningar – allt vilar på de värden som våra moderna demokratiska samhällen grundar sig på, nämligen respekten för människans inneboende utvecklingsmöjligheter och respekten för hennes frihet och hennes syn på sig själv som en skapande individ.

Människan ses därmed som något mer än en fysisk materiell varelse. Antroposofi är ett ord sammansatt av två grekiska ord – Anthropos (människa) och Sophia (vishet). Ordet dyker första gången upp under 1500-talet. Idag står det i huvudsak för den antroposofiska filosofi som formades av Rudolf Steiner (1861-1924), österrikisk naturvetare och tänkare. Han engagerade sig bl a i den flertusenåriga diskussionen om humaniora kontra naturvetenskap och han använde sig av begreppet humanvetenskap (Geisteswissenschaft) – en vetenskap där både humaniora och naturvetenskap kunde korsbefruktas.

Dr. Rudolf Steiner verkade i början av 1900-talet, men mycket i hans förhållningssätt är idag mer aktuellt än någonsin – till exempel, metoder om kunskapande meditation som ett sätt att leva med större medvetenhet – något som Steiner tidigt förespråkade. Steiner har också i samarbete med olika professioner initierat utvecklingen av bland annat den antroposofiska hälso- och sjukvården, waldorfpedagogiken och den så kallade läkepedagogiken, som hjälpt många barn och vuxna med autistiska diagnoser och andra sociala problem liksom den biodynamiska kretsloppsbaserade odlingen.
Under åren har dessa områden naturligtvis utvecklats vidare av många engagerade personer.

Hur ser ni på hållbarheten inom jordbruket och vår matkonsumtion?

Vi behöver mer hållbara system genom hela livsmedelskedjan – från jord till bord – där alla i kedjan drar åt samma håll: bönder, matföretag, livsmedelshandel, konsumenter och offentlig sektor. Det är nödvändigt för att kunna rädda klimatet, Östersjön och den biologiska mångfalden – och för att säkra våra framtida möjligheter till naturlig, näringsrik och giftfri mat. Bland det viktigaste är att ställa om till ekologiska kretsloppsjordbruk och att göra våra matvanor mer hållbara.

Finns det praktiskt och ekonomiskt fungerande exempel på hållbara matsystem?

Ja, och de ser lite olika ut på olika håll i världen. Ett tydligt och väl fungerande exempel i vår region är det odlings- och matkoncept som genom åren utvecklats i Järna och Södertäljeområdet. Det bygger på ekologiska kretsloppsjordbruk, hållbara dieter, forskning och en samverkan genom hela matkedjan, inklusive kommunen. Det här konceptet är idag en erkänd del och ett praktiskt exempel i FNs globala arbete för att åstadkomma hållbara matsystem.

Vad är ekologiskt/biodynamiskt kretsloppsjordbruk?

I ekologiska jordbruk används varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. I ett ekologiskt kretsloppsjordbruk åstadkommer man dessutom ett naturligt kretslopp av näringsämnen, vilket är mycket viktigt för miljön, bördigheten och även för näringsinnehållet i maten. Nyckeln är att gårdarna har en balans mellan sin växtodling och hur många djur man har, så att man i stort sett blir självförsörjande på foder och naturlig gödsel. Då får man ett riktigt kretslopp.

I det biodynamiska jordbruket är frånvaron av gifter den självklara utgångspunkten och kraven på att vara självförsörjande med foder och gödsel genom kretslopp och balans mellan mark, växter och djur är särskilt viktiga. Här används också biodynamiska preparat, som hämtas från naturen och syftar till att förbättra jordens bördighetsegenskaper, växternas motståndskraft mot skador och sjukdomar samt höja livsmedlens näringsvärde.

Varför ifrågasätter många de biodynamiska preparaten?

Preparatens verkan har ifrågasatts då de är kraftigt utspädda och till sin natur är att jämföra med homeopatika. Många studier och jämförande odlingsförsök visar dock bl a att växternas rotsystem utvecklas betydligt mer i biodynamisk odling än i konventionell odling och även mer än i annan ekologisk odling. Man ser alltså tydliga effekter av preparaten, men kan i nuläget inte förklara de bakomliggande orsakerna.

Vilka är de konkreta miljöfördelarna med ekologiskt kretsloppsjordbruk, jämfört med konventionellt jordbruk?

Det naturliga kretsloppet av näringsämnen som ekologiskt kretsloppsjordbruk ger motverkar främst två akuta miljöproblem som dagens konventionella jordbruk har stor del i – övergödningen av Östersjön och klimatförändringen. Att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk innebär flera fördelar:

• Jordbrukets stora läckage av näringsämnen till mark och hav elimineras nästan helt.

• Ingen fossilenergikrävande tillverkning av konstgödsel behövs.

• Man behöver inte importera djurfoder från andra delar av världen, där detta ofta leder till klimatpåverkande avskogning.

• Odlingsmarken binder betydligt mer kol (= mindre klimatgaser), genom den humusuppbyggande vallodlingen som ingår i ett ekologiskt kretsloppsjordbruk.

• Jorden blir samtidigt bördigare genom att den innehåller mer mull och mer markorganismer.

• Inga kemiska bekämpningsmedel används.

• Den biologiska mångfalden ökar.

Vad är egentligen problemet med konventionellt jordbruk?

Ett stort problem är att kretsloppet av näringsämnen är brutet i dagens konventionella jordbruk. Det ger stora negativa miljökonsekvenser, bland annat övergödning och klimatbelastning i stor skala. Det här är ett grundläggande systemfel som gör lantbruket beroende av konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och import av djurfoder.

Grundorsaken är att lantbruket i Sverige har blivit uppdelat i specialiserade spannmålsgårdar och specialiserade djurgårdar på åtskilda platser. På spannmålsgårdarna återförs inte näringsämnen till marken via stallgödsel, utan här kompenseras jordens näringsförlusten med stora mängder klimatbelastande konstgödsel. Huvuddelen (omkring 80 procent) av spannmålet blir djurfoder och går till djurgårdarna. Där uppstår istället ett stort överskott på näringsämnen som läcker ut i mark och vatten, istället för att användas i odling – en avgörande orsak till Östersjöns miljöproblem.

Blir det generellt mindre skördar i ett ekologiskt jordbruk, jämfört med konventionellt?

Nej, det är olika och beror på odlingsförhållandena. På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större än ekologiska. Längre norrut i exempelvis Sverige har försök däremot visat att ekologiskt kretsloppsjordbruk gav samma eller lite större skördar. I lite svårare odlingsförhållanden runt om i världen ger det ekologiska jordbrukets mer markvårdande inriktning ofta bättre skördar.

Vad säger forskningen om ekologiskt kretsloppsjordbruk i svenska förhållanden?

Under många år har det gjorts studier av ekologiskt kretsloppsjordbruk på ett stort antal gårdar i hela Östersjöregionen, bland annat inom BERAS-projekten. De visar exempelvis att:

  • Klimatbelastningen mer än halveras jämfört med konventionella jordbruk.
  • Ekologiska kretsloppsjordbruk ger bördigare odlingsmark med mer biologisk aktivitet.
  • Läckaget av kväve till mark och hav minskar med cirka 70 procent jämfört med konventionella jordbruk, och överskottet av fosfor försvinner i stort sett helt.

Vad är antroposofisk vård?

Antroposofiskt orienterad hälso- och sjukvård vilar precis som den konventionella vården på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den har utvecklats sedan 1920-talet, som ett komplement till den konventionella vården. Den utövas av legitimerade läkare, sjuksköterskor m.fl. i en rad offentliga sjukhus, rehabiliteringskliniker och av tusentals husläkare och specialister i öppen vård i många länder världen över. Antroposofisk medicin är egentligen en metodik till en djupare förståelse av hela människan i hälsa och sjukdom. I praktiken har den lett till utvecklingen av en rad terapiformer såsom konstterapi, läkeeurytmi samt till en utveckling av omvårdnaden, där man använder yttre behandlingar med bl.a. örter, men även taktila metoder. Även antroposofiska läkemedel, baserade på natursubstanser används i kombination med konventionella läkemedel.  Patienten blir nära omhändertagen, men förväntas också medverka i sin tillfriskningsprocess.

Det finns en växande forskningssektor med ca 100 vetenskapliga publikationer varje år, däribland en rad studier genomförda i Sverige, bl.a. utvärderingar av vården på Vidarkliniken. För medicinska professioner finns certifierade utbildningar som kvalitetssäkras i ett internationellt samarbete.

För mer information och kontaktuppgifter om utövare se www.antroposofiskmedicin.nu.

Finns det något religiöst innehåll i antroposofisk sjukvård?

Nej, den har inget med religion att göra. Den antroposofiska sjukvården betonar dock att det hos varje människa finns viktiga andliga och existentiella behov, som hänger ihop med, och påverkar, den kroppsliga hälsan. Det kan för en patient vara mycket viktigt – ibland helt avgörande – att finna mening, kraft och motivation att gå framåt i livet även vid svår sjukdom och därför skapas också utrymme för mer andliga och existentiella frågeställningar.

Vad är läkepedagogik?

Läkepedagogik är ett sätt att utbilda och arbeta med barn och ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar. Metodiken och förhållningssättet bygger på den antroposofiska människokunskapen och tar fasta på helheten och det individuella. Stor vikt läggs bland annat vid livsmiljön, meningsfulla aktiviteter, kreativitet, struktur och trygghet. Skoldelen i läkepedagogiska verksamheter bygger på waldorfpedagogiken och utgår från elevens förutsättningar och behov. Centralt i denna pedagogik är samspelet mellan tankemässig verksamhet, konstnärligt skapande och praktiskt arbete.

Vad är socialterapi?

Socialterapin har utvecklats ur läkepedagogiken och riktar sig till vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Även socialterapin betonar helheten och det individuella. Målet är att utveckla individens yrkesmässiga och sociala färdigheter, och med tiden lägga grunden till ett självständigare liv. Det görs bland annat genom individuellt anpassat och meningsfullt arbete, boende, bra miljö och social gemenskap

Hur omfattande är läkepedagogiken och socialterapin?

I Sverige får idag cirka 1000 barn, ungdomar och vuxna med psykiska funktionsnedsättningar den här omsorgen i ett 40-tal verksamheter med cirka 1800 anställda. Internationellt finns inom läkepedagogik och socialterapi omkring 650 verksamheter i 50 länder, 30 nationella förbund och 50 utbildningsorganisationer.

Vad finns det för typ av antroposofiskt orienterade omsorgsverksamheter?

Det är huvudsakligen verksamheter som erbjuder boende, arbete och utbildning för barn, ungdomar och vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. I Sverige finns drygt 40 sådana icke vinstdrivande verksamheter, varav många ingår i branschorganisationen Värna.

Vad är kännetecknande för omsorgsverksamheterna?

Typiskt för antroposofiskt orienterade omsorgsverksamheter är att de har en helhetssyn på människan – dvs de inkluderar alla livets aspekter – samt att de har stor respekt för det individuella. På olika sätt strävar verksamheterna efter att hitta och stimulera varje individs egna positiva möjligheter och på ett konkret sätt underbygga dessa med anpassad pedagogik och arbete, trygg gemenskap och meningsfull helhet i boendemiljö med mera.

Vad kännetecknar Waldorfpedagogiken?

Waldorfpedagogiken har vuxit fram ur den antroposofiska människosynen och sätter barnets individuella utveckling i centrum. Utbildningar med denna pedagogiska inriktning har funnits i över 50 år i Sverige.

I den vanliga grundskolan är kunskapsinhämtandet målet med undervisningen, i Waldorfskolan är det medlet. Där den vanliga grundskolan syftar till boklig bildning lägger Waldorfskolan fokus på den individuella mänskliga utvecklingen. Den gängse grundskolan är yrkesorienterad, medan Waldorfskolan är personlighetsinriktad.

Waldorfpedagogiken, som ansluter till grundskolans övergripande mål, syftar till att utveckla allsidighet hos det växande barnet. Hela människan ska gå i skolan. Inte bara huvudet. Praktiska ämnen som slöjd, målning och musik är lika viktiga som de teoretiska. Den första Waldorfskolan grundades 1919 i Stuttgart av Rudolf Steiner för barnen i cigarettfabriken Waldorf-Astoria. Idag finns över 1000 skolor och 3000 förskolor i alla världsdelar och Waldorf är den mest omfattande friskolerörelsen i världen. Över 80 Waldorfskolor finns i Norden och ca 40 i Sverige, där det dessutom finns drygt 80 Waldorfförskolor.

Hitta hit

Kulturbygge Ytterjärna
153 91 Järna

Ta dig hit